Gotland kan bli ett föredöme i klimatfrågan!
Figuren:
De röda staplarna är färjan, de gröna är flyget och de blåa är biltrafiken
(finns bara siffror t o m 2004). Flygets utsläpp (grönt) är mycket blygsamt i förhållande
till färjan (rött). Dessutom har flyget stadigt minskat CO2-utsläppen från
2002. Effekten i CO2-utsläpp av
Färjeflygsförslaget visas längst till höger. Genom att flyga passagerarna till
Södra Sverige vintertid minskar CO2-utsläppen från färjan med 27 300 ton per år
mot att flygets utsläpp ökar från 11 800 ton till 14 900 ton, en ökning på
endast 3 100 ton.
Färjetrafikens
utsläpp ökade från 104 300 ton år 2002 till 174 600 ton år 2004. År
2002 sköttes bastrafiken av gamla Visby och Thjelvar. 2004 var den nya trafiken
med ”Kinafärjorna” helt införd. På södra linjen släpper en ”Kinafärja” ut 57
ton koldioxid under en resa. Motsvarande siffra var 29 ton för Thjelvar (byggd
1980). En modern långsamgående färja i lämplig storlek för södra linjen vintertid
skulle släppa ut drygt 12 ton. Läs mera på www.winkonsult.se.
Transportsektorn på Gotland beräknas släppa ut ca
400 kiloton koldioxid under år 2007. Färjetrafiken står för
184 kiloton, alla bilar på Gotland 170-200 kiloton och flyget
12 kiloton. Siffrorna för bilarna är mycket osäker men för färjetrafiken
och flyget är den säker. Se www.winkonsult.se
för detaljer. Färjorna på sina resor till fastlandet släpper alltså ut ungefär
lika mycket koldioxid som alla de personbilar, bussar och lastbilar som kör
omkring på Gotland under ett helt år.
Flygets utsläpp är i
sammanhanget nästan försumbart: 12 kiloton per år. Detta trots att flyget
ändå transporterar 300 000 passagerare per år mot 1 400 000 för
färjetrafiken. Men man måste då komma ihåg att färjetrafiken ju också sköter
godstransporterna samt också transporterar personbilar, vilket gör jämförelsen
svår.
Gotlands läns miljömål är att
minska koldioxidutsläppen med 50 kiloton till år 2010 (då är
transportsektorn och Cementa inte inräknad). 24 kiloton skulle sparas om man
omfördelade resurser från de snabbgående färjorna på vinterhalvåret till södra
Sverige och istället lät flyget bli det snabba alternativet söderut. Båtalternativet
till södra Sverige skulle finnas kvar, men skulle trafikeras med långsamgående
och mer miljövänliga färjor. Se www.farjeflyget.se för mera information
om förslaget.
Om man skulle minska bilismen
för att få samma besparing som Färjeflyget krävs att 5 500 bilar varje dag
under hela året i genomsnitt kör
Kommun och länsstyrelse kan
påverka transportfrågorna. Det nuvarande färjeavtalet går ut den 31/12 2008.
Rederi AB Gotland har ett inflytande över öns transportfrågor, som vida
överskrider vad som annars är brukligt för en utförare av en statligt
upphandlad trafik. Tidigare har man haft ett förtjänstfullt engagemang för
miljöfrågorna. Men i klimatfrågan är det tyst. Det enda vi hört var på bolagets
årsstämma häromveckan. ”Långsamgående färjor vore en katastrof för det
gotländska samhället” sa styrelseordföranden.
Katastrof? Om vi inte gör
något åt utsläppen nu och om de värsta farhågorna blir besannade så är en inte
obetydlig del av Europa obeboelig om 30-50 år. Och i Sverige har vi kanske 40
miljoner klimatflyktingar. Det är mycket som bleknar i det perspektivet.
Vad tycker du om
Färjeflygsförslaget? Fyll i enkäten på www.farjeflyget.se!
Winkonsult AB