Om klimatfrågan
Fråga: 40 miljoner
klimatflyktingar i Sverige, vad har du för täckning för det?
Om siffrorna
Fråga: Varför finns det inga
siffror på koldioxidutsläpp för biltrafiken efter 2004?
Fråga: Har Destination Gotland
godkänt CO2-uppgifterna för färjetrafiken?
Fråga: Hur motiverar Destination
Gotland att man inte lämnar några CO2-uppgifter nu?
Fråga: Varför tror du att
Destination Gotland inte lämnar CO2-uppgifter nu?
Fråga: Är det svårt att få fram
CO2-uppgifter för färjorna?
Fråga: Men kan man lita på
CO2-siffrorna för färjorna?
Fråga: Har det inte hänt saker
efter 2003?
Fråga: Kan man lita på
CO2-siffrorna för flyget?
Om snabbfärja kontra flyg
Fråga: På södra linjen har ju
nästan alla egen bil med sig. Då blir det ju en försämring?
Om södra linjen
Fråga: Tåg från Oskarshamn då?
Om Färjeflyget
Fråga: Hur dyrt blir Färjeflyget?
Fråga: Påverkas inte sommartrafiken
om man inför Färjeflyget?
Fråga: Kan man inte behålla de stora
snabbfärjorna och köra saktare på vintern?
Fråga: Vad säger Destination Gotland
om det här?
Fråga: Vad säger Rikstrafiken?
Fråga: När kan Färjeflyget vara
infört?
Fråga: Kan man inte spara mera
CO2-utsläpp på färjorna på norra linjen också?
Om klimatfrågan
Fråga:
Du säger att delar av Europa skulle bli obeboeligt om 30-50 år. Vad har du för
täckning för det?
Svar: Om polarisarna smälter väldigt snabbt, vilket det är risk för om vi inte tar tag i koldioxidutsläppen idag, så kommer havsnivån att stiga så att hela Holland och Londonområdet blir obeboeligt. Och då tar jag inte med de fruktansvärda konsekvenser som kommer att drabba de låglänta tättbefolkade områdena i Asien. Hela Florida blir dränkt om vi tittar på Nordamerika.
Härtill kan temperaturhöjningarna i värsta fall leda till ökenförhållanden i södra Spanien och Italien.
Fråga:
40 miljoner klimatflyktingar i Sverige, vad har du för täckning för det?
Svar: Det är över 40 miljoner innevånare i ovan uppräknade områden i Europa. Vart skall dessa flytta? I Skandinavien kommer klimatet att bli bättre, ekonomiskt sett, och vi är idag väldigt glesbefolkade jämfört med övriga Europa. Härtill kommer kanske en miljard innevånare i övriga världen att drabbas.
Fråga:
Är det här med klimatförändringarna verkligen allvar? Är det inte en naturlig
variation av vädret?
Svar: Efter att ha satt mig in i frågan är mitt svar nej. Skapa dig en egen uppfattning själv. Börja lämpligen med att se Al Gore´s film ”Den obekväma sanningen”. Mitt engagemang i Färjeflyget var från början ett vanligt konsultuppdrag men det har numera övergått till en personlig övertygelse om att vi måste göra detta. Jag vill vara en del av lösningen.
För tre månader sedan trodde jag också att klimatförändringarna inte var så farliga. Då var jag en del av problemet.
Om siffrorna
Fråga:
Varför finns det inga siffror på koldioxidutsläpp för biltrafiken efter 2004?
Svar: Jag har använt SCB:s kommunala energibalanser för att redovisa biltrafikens koldioxidutsläpp på Gotland. Dessa finns för närvarande bara fram till och med 2004. Mig veterligen finns det inga andra publicerade uppgifter om CO2-utsläpp per region. Jag tror att vägtrafikens utsläpp är mellan 0 och 50 kiloton större 2007 än 2004.
Fråga:
Har Destination Gotland godkänt CO2-uppgifterna för färjetrafiken?
Svar: Både ja och nej. Jag har frågat dem alldeles nyligen men de har valt att avvakta med svaret tills upphandlingen är kvar. Men år 2003 lämnade de uppgifterna till Liselotte Aldéns projekt ”Miljöanpassade transportsystem för Gotland” (Högskolan på Gotland, 2004-01-04). Jag har använt de uppgifterna i stället.
Fråga:
Hur motiverar Destination Gotland att man inte lämnar några CO2-uppgifter nu?
Svar: Motiveringen är följande:
”Efter nogsam analys av
situationen kring frågan om Co2 utsläpp från vår trafik och målsättningen med
din utredning har vi beslutat avvakta med att offentliggöra våra siffror.
Vi inväntar därför med att
offentliggöra dessa till upphandlingen blir klar samt att frågan ställs av
neutral part, t ex Länsstyrelsen eller oberoende institut, som ämnar göra en
neutral analys/utredning kring Gotlands kommunikationer och där våra siffror
efterfrågas.”
Fråga:
Varför tror du att Destination Gotland inte lämnar CO2-uppgifter nu?
Svar: Situationen är helt klart komplicerad. Färjor är till skillnad från flygplan och bilar inte serietillverkade och bränsleförbrukningen för en båt är ofta en konkurrensfördel och därmed en affärshemlighet för rederiet. Men å andra sidan är uppgiften viktig för samhället. I Åland och i Skåne har klimatdebatten nog varit livligare än på Gotland och, åtminstone då det gäller Ålands- och Finlandstrafiken så har rederierna publicerat uppgifterna.
Jag anser att de borde lämna uppgifterna för Gotlands bästa. Dessutom är de ändå tvungna att göra det i det nya trafikavtalet med Rikstrafiken, om de nu får det.
Fråga:
Har det här med CO2-uppgifterna för färjorna att göra med den tvist Destination
Gotland haft med Rikstrafiken?
Svar: Jo, det finns en koppling. Om man lämnar ut CO2-uppgifter så kan man bakvägen räkna ut bränsleförbrukningen. Destination Gotland får i det nuvarande avtalet betalt för bränsle enligt en schablon. Rikstrafiken anser att den vida överstiger faktisk bränsleförbrukning och att Destination Gotland borde ha tagit upp detta med Rikstrafiken.
Detta är historia nu eftersom Destination Gotland vann i skiljedomen. Så egentligen skulle Destination Gotland kunna lämna ut uppgifterna nu.
Fråga:
Är det svårt att få fram CO2-uppgifter för färjorna?
Svar: Nej inte alls. Det är ett enkelt samband mellan bränsleförbrukning och CO2-utsläpp. Bränsleförbrukningen är i sin tur ett mycket centralt nyckeltal för hela färjedriften. Det skulle inte förvåna mig om alla personer i ledningarna för Destination Gotland och Rederi AB Gotland kan dessa siffror utantill.
Fråga:
Kan man lita på CO2-siffrorna för färjorna?
Svar: Ja, jag bedömer Liselotte Aldéns uppgifter, som hon ju i sin tur fick från Destination Gotland år 2003, som korrekta. Det finns några andra bränsleförbrukningssiffror publicerade (analysföretaget Shippax) och jag har jämfört dessa med Aldéns siffror i kombination med mätningar av faktiska distanser och farter på södra linjen som jag själv gjort med GPS. Aldéns siffror är i och för sig 10 % lägre än mina siffror (gäller södra linjen) men mina felmarginaler är nog i den storleksordningen, så Aldéns siffror stämmer nog bra.
Fråga:
Men har det inte hänt saker efter 2003?
Svar: Jo, men inte så mycket. ”Kinafärjorna” (SF1500) var precis satta i trafik då uppgifterna lämnades. Rederiet har säkert trimmat bränsleförbrukning en del sen dess. Bland annat ”tjuvstartar” ju färjorna då det är möjligt (avgår när incheckningen har stängt men innan avgångstid). Detta är bra för miljön och kan eventuellt göra några ytterligare procent – men inte så mycket att det påverkar slutsatserna i min studie. Detta är min bedömning. Men bäst, som sagt, vore om uppgifterna publicerades, så slipper vi spekulera.
Vad som är helt nytt är nya ”lillsnabben” – Gotlandia II som från år 2006 ersatt HSC Gotlandia. Här jag antagit att nya båtens bränsleförbrukning är densamma som de gamla. Båtarna är ungefär lika stora och de kör lika fort.
Ytterligare uppgifter som kan vara osäkra är bränsleförbrukningen för Gute samt för nya Ölandslinjen från och med i sommar. Men detta kan ej heller påverka slutsatserna i studien, anser jag.
Fråga:
Kan man lita på CO2-siffrorna för flyget?
Svar: Ja, flyget har ingen anledning att ”mörka” några siffror. Genomsnittlig bränsleförbrukning per flygplanstyp och respektive linje kommer från Skyways tekniska avdelning. Och antalet landningar på Visby redovisas offentligt månad för månad av Luftfartsverket.
Vad som inte är säkert är flygets siffror för 2007. Till skillnad från färjan så fastställs inte turlistorna för hela året i förväg. 2007 är därför en prognos eftersom året inte är slut ännu.
Om snabbfärja kontra flyg
Fråga:
Kan det verkligen stämma det här med färjan mot flyget? Är inte flyget är den
stora miljöboven?
Nej, flyget är miljövänligare än snabbfärjan, åtminstone vintertid. Sjöfart är vanligtvis mycket miljövänligt men det blir problem när du genom vattnet skall pressa fram stålkonstruktioner som kanske väger mer än 5000 ton till en fart som är kanske tre gånger så hög som den naturliga om man ser till energiförbrukningen.
Ett flygplan som kör över till fastlandet drar inte mer än
ungefär
Fråga:
Det här med flyget kontra snabbfärjan var ju uppe i vintras av en KTH-forskare.
Och man kom ju fram till att han hade fel?
Nej,
Det är inte passagerarna som orsakar CO2-utsläppen utan det är fordonen (färjan respektive flygplanet). Problemet uppstår när man skall fördela utsläppet på de som följer med fordonen. Det blir stor skillnad på CO2-utsläpp per passagerare på den fullsatta färjan kl 19:10 från Visby söndagen i medeltidsveckan jämfört med tisdagen den 21 januari med 103 resenärer till Oskarshamn.
Fråga:
Färjan transporterar ju även personbilar och gods. Man kan mig veterligen inte
transportera fordon med flyg. Färjan är ju vår landsväg.
Svar: På södra linjen kan godset likaväl gå långsamt. Det är få godstrasportörer som drar nytta av farten i riktning till fastlandet (här blir det en förlängning av restiden med 1,5 timma med Färjeflyget). I riktning till Gotland är det för de flesta transportörer en fördel om avgångstiden senareläggs från 21:00 till 23:30, vilket Färjeflyget föreslår.
Fråga:
På södra linjen har ju nästan alla egen bil med sig. Då blir det ju en försämring?
Svar: Idag måste alla resenärer ha egen bil med sig vintertid på södra linjen för att komma vidare. Undantaget är de som skall till Oskarshamn, Mönsterås och Kalmar, där det finns bussförbindelse. Med Färjeflyget kommer man vidare till slutdestinationen med tåg från Alvesta och med en total restid som i många fall är hälften av dagens restider. Se kartorna på www.farjeflyget.se. Dessutom kommer det att finnas minst två dagliga avgångar hela vintern med Färjeflyget. Idag finns det bara en kvällsförbindelse med färjan (undantag onsdagar vissa månader).
Fråga: Om det åker
1500 passagerare med färjan, hur mycket CO2 skulle flyget släppa ut för att
transportera dessa?
Svar: Det skulle krävas 30 flygavgångar för Fokker 50 jämfört med en färjeavgång. Flyget skulle då sammanlagt släppa ut 48 ton från Visby till Arlanda och färjan släpper ut 71 ton från Visby till Nynäshamn. Även här, om man nu enbart räknar persontransporter utan bil, så är flyget miljövänligare. Glöm heller inte bort att du är i Stockholm minst två timmar före färja + pendeltåg/båtbuss från Nynäshamn.
Men Fokker 50 är ingen vettig flygplanstyp för att transportera 1500 passagerare ifall alla vill åka på samma klockslag. Det är då bättre med 3 jumbojetavgångar. Men miljömässigt blir det ungefär samma sak.
Observera att vi endast föreslår flyg i stället för färja på den södra linjen på vintern då resandeantalet oftast är mindre än 200 passagerare. Samt att färjan skall finnas kvar fast vara miljövänligare och dimensionerad för den trafikens behov.
Om södra linjen
Fråga:
Kan man inte vidareutveckla södra linjen med snabbfärjan i stället. T ex flera
avgångar och bättre avgångstider?
Svar: Nej, dessa möjligheter är uttömda. Det finns inget ekonomiskt utrymme för flera avgångar vintertid om vi har samma tonnage som idag. Avgångstiderna styrs av godstrafiken som är de absolut viktigaste trafikanterna på södra linjen.
Jag har tidigare drivit frågan i Trafikantrådet att tidigarelägga avgångstiden från Visby på eftermiddagarna en timme. Länsstyrelsen gjorde en utredning med negativt resultat.
Fråga:
Går det inte att ordna kollektivtrafikförbindelser från Oskarshamn på kvällen
så att det fungerar bättre för de som inte vill ta bilen med?
Svar: Nej, det fungerar inte med de avgångstider från Visby på eftermiddagen som vi måste ha (se föregående fråga). Lösningen skulle i så fall vara en expressbuss från Oskarshamn till Alvesta men den tar för lång tid. Sista tåget har gått när bussen skulle komma fram!
Att få ändrade tågtider är inte möjligt då vi är får få resenärer.
Fråga:
Tåg från Oskarshamn då?
Svar: Järnvägstrafiken Oskarshamn – Nässjö för passagerare är numera nedmonterad. Om det i stället hade blivit en upprustning skulle det kunna gå om färjans avgång från Visby tidigarelades. Men det går inte heller (se frågorna ovan).
Om Färjeflyget
Fråga:
Hur dyrt blir Färjeflyget?
Svar: Statens kostnad för färjetrafiken har ökat från 250 miljoner kronor år 2004 till 400 miljoner kronor år 2006 utan att vi har fått mera trafik eller att väsentligen flera passagerare har transporterats. Färjeflyget kostar staten ungefär 50 miljoner kronor per år och vi tror att besparingen att byta ut snabbgående färja till långsamgående på södra linjen vintertid också är ungefär 50 miljoner kronor. Så statens kostnad för färjeflyget är oförändrad.
Vi får då ett flyg med fasta biljettpriser precis som för färjan. En vuxen med gotlandsrabatt kommer att kosta 350 kronor per resa och för en fastlänning 610 kronor. Detta är priset från Visby till Alvesta där tåget tar vid. Vi har räknat med att anslutningsresan från Växjö, där planet landar och till Alvesta skall ingå i biljettpriset. Restiden från Visby till Alvesta blir ungefär 1 timma och 30 minuter.
Fråga:
Påverkas inte sommartrafiken om man inför Färjeflyget?
Svar: Antagligen påverkas sommartrafiken av Färjeflygsförslaget. För att utreda detta måste man göra en totalstudie av hela trafiken.
Fråga:
Kan man inte behålla de stora snabbfärjorna och köra saktare på vintern?
Svar: Detta skulle vara en mycket bra lösning för Gotland och för klimatet. Frågan är om Destination Gotland / Rederi AB Gotland kan köra båtarna med låg fart vintertid till ett pris som motsvarar samhällets nytta. Men om de kan det så är detta antagligen en utmärkt lösning.
En del anser att de borde kunna det. De har inte betalat mer än ca 500 miljoner kronor styck för dem i Kina. Om de använder detta värde vintertid, och inte marknadsvärdet som idag är över en miljard styck, så skulle kalkylen säkert gå hem.
Fråga:
Vad säger Destination Gotland om det här?
Svar: De har sagt att Färjeflyget är en kul idé men ogenomförbar eftersom de stora snabbfärjorna behövs för sommartrafiken. Om man skulle ta bort en av dessa så skulle det bli kapacitetsproblem på sommaren. (Uttalande på DG:s Forum 2007-03-10, samt på Flyg- och färjerådet, då Färjeflygförslaget diskuterades, 2007-04-24)
Sen så har de sagt att det är olämpligt med sådana här diskussioner just nu. Det viktiga för Gotland, anser de, är att få det kommande färjeavtalet med Rikstrafiken i hamn. (Uttalande Flyg- och färjerådet 2007-04-24).
Fråga:
Sommaren? Det är väl bara att släppa konkurrensen fri. Att köra färjor på
sommaren är det väl andra rederier som vill göra? Problemet gäller ju vintertrafiken,
eller hur?
Svar: Ja, detta kanske är lösningen. Det anses ju att det finns rederier som skulle vilja köra på sommaren om man slapp ansvaret för vintern. Och faktiskt så gör ju Destination Gotland detta i år med den nya Ölandslinjen. Den är ju helt utanför avtalet med staten.
Idag finns det en lag som säger att rederier som vill köra på sommaren också måste köra på vintern (lagen om Linjesjöfart på Gotland). Frågan om kompletterande trafik på marknadsmässiga villkor har hittills främst gällt trafik på Västervik. Det finns uppgifter om att Destination Gotland egentligen hade velat köra både på Öland och Västervik i sommar men blev stoppade av Rikstrafiken.
Det finns de som anser att problemet blir löst om man tar bort lagen.
Fråga:
Vad säger Rikstrafiken?
Jag tror att Rikstrafiken vill att Gotland skall diskutera färjetrafiken mycket mera och nu. I höst skall man sätta igång att fundera på hur trafiken borde se ut på längre sikt och de tycker säkert att det är mycket viktigt att vi gotlänningar nu börjar fundera på allvar.
Fråga:
När kan Färjeflyget vara infört?
Svar: Rikstrafiken skall i sommar besluta om vem som skall ha trafiken från och med 1/1 år 2009 och 6 eller 10 år framåt. Det anses allmänt att Destination Gotland / Rederi AB Gotland är de enda rederi som vill köra trafiken framledes. Destination Gotland anser detta själva (uttalande Öppet Forum 2007-03-10). Destination Gotland har, enligt vad de säger själva, offererat samma trafik som vi har idag (och då med samma koldioxidutsläpp).
Det finns de som anser att denna tågordning kan ändras om Gotlands kommun och Länsstyrelsen väldigt snabbt krävde detta. Dels skulle det kunna skrivas in i avtalet från 2009 om eventuell justering av trafiken, säg från år 2011. Dels skulle Rikstrafiken kanske kunna köpa en förlängning av nuvarande avtal till t ex år 2010 och göra en ny upphandling som då mera tar hänsyn till klimatfrågan.
Fråga:
Kan vi vänta med at göra något åt CO2-utsläppen från färjorna fram till år 2015
eller år 2019?
Svar: Nej, jag anser egentligen inte det. Jag tror att sparkraven på övriga sektorer inom Gotland kommer att bli mycket tuffa om vi fortsätter med färjetrafiken som idag.
Fråga:
Kan man inte spara mera CO2-utsläpp på färjorna på norra linjen också?
Svar: Jo, det kan man. Man kan t ex ersätta morgonfärjan med flyg tisdag – torsdag på vintern då det är mycket få resenärer. Likaså kan man vintertid måndag – onsdag på avgången från Nynäshamn som idag går 21:05 och ankommer 00:20 i stället avgå 23:30 och ankomma 06:00 på morgonen plus att man har riktiga hytter ombord.
Båda dessa förändringar skulle ge en ytterligare besparing i CO2-utsläpp som är nästan lika stor som den förändring vi föreslagit med Färjeflyget.